Hejsan bloggen, det var inte igår! Det har hunnit hända en del saker sedan sist. Kommer berätta mer senare, men kan ju säga att sommarlovet tog slut väldigt fort och att första läsperioden för det här läsåret redan börjar lida mot sitt slut. Nästa vecka skriver jag två tentor och av någon anledning är jag mer stressad nu än vad jag någonsin varit inför en tenta tidigare.
Jag har kuggat tentor förrut och vet att det okej, att det bara är att försöka tills det sitter, men av någon anledning fungerar inte det argumentet på mig just nu. Jag har alltid haft höga krav på mig själv. Förmågan att hantera både bra och mindre bra resultat varierar i perioder. Jag vet att det inte är hela världen att missa och göra fel då och då, det är ju för f-n mänskligt. Ändå går det perioder när jag inte når fram till mig själv, då jag istället straffar själv mentalt när jag inte når mina mål. Det är aldrig tyst i mitt huvud. Just nu känns det precis så, jag klankar ner på mig själv när jag inte hinner med tillräckligt mycket plugg. Jag får till och med dåligt samvete för att jag diskar (!) istället för att lägga tiden på att hinna färdigt exakt allt jag borde göra i pluggväg. Stressen tar över och det krävs en del jobb för att varva ned och inte oroa sig så mycket.
Alltså det är ju inte friskt och det hjälper inte resultatet till det bättre. Därför skulle jag vilja sända en hälsning till alla där ute som är lika nojiga som jag. Det är okej att misslyckas. Det är okej att inte nå alla mål på en gång. Gör ditt bästa i den situationen du befinner dig och var nöjd med det du åstadkommer. Räckte det inte den här gången ger det dig en bra grund inför nästa gång. Det här med att tänka positivt är inte alltid helt lätt, men genom att försöka hitta något positivt för varje misstag, så kommer man närmre och närmre ett mer positivt synsätt. Du duger, du är fin. Simma lugnt!

0